Currently viewing the category: "Smaragd berättelser"

SWE-202, ”Embla” utanför Falkenberg. (Foto: Michael Axborn)

Smaragdförbundet har kanske en tendens att i första hand berätta vad som händer i Stockholm och i andra hand Göteborg, men sen ingenting om vad som händer i resten av landet. Men faktum är att det seglas och kappseglas Smaragd på en hel massa andra ställen; i både sjöar och runtom Sveriges långa kust!
I Falkenberg t.ex. seglar Bengt Appelqvist SWE-202 ”Embla” och det gör han framgångsrikt också! I Falkenbergs onsdagskappseglingar segrade han överlägset i cupen där ca: 20 båtar deltog i någon av de 11 seglingarna från maj till augusti.
Bengt med besättning ställde också upp i den lokala SRS-tävlingen Marsten Runt i höstas och blev 6:a, bl.a. slagen av Smaragd SWE-128 med Petter Norrgren vid rodret som blev 2:a. Petter hade seglat upp till Falkenberg från Halmstad där han har hemmahamn!
Jag ringde upp Bengt och frågade om det inte var dags att ställa upp på SM snart och då svarade han att de håller på och seglar ihop en besättning just nu och att man kanske i framtiden skulle komma att ställa upp på SM. Man ska också försöka att ta sig upp till Göteborg och lyssna på Johan Davidssons föredrag den 13/3 på Långedrags SS.

/Viktor Lundgren, SWE-12
sekreterare i Smaragdförbundet

P.S.
Kappseglar du någonstans ute i landet med din Smaragd, skicka gärna in en rad om detta till förbundet!
D.S.

 

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=972&artikel=4590903

 

Missa inte reportaget om Frida Olsson på Västkustens seglarförbunds hemsida.

Läs hela reportaget här

 

I den här artikeln vill jag samla mina intryck och tankar omkring mina första år som ägare till en Smaragd. Tanken är att kunna dela med mig av det jag lärt mig om båten allt mellan renovering och vad man kan tänka på innan man köper, till vårat öppena och trevliga förbund. Du som står inför att köpa en smaragd har hittat en båt som är jättespännande, det är en segelbåt som tål jämförelse med andra båtar. Skall några av dessa nämnas så är det carrera, R6, safir eller svea GT kryssare. Mitt val föll på smaragd för de goda seglings egenskaperna, entypen och inte minst förbundet. I smaragdklassen är alla välkommna på kapseglingarna och jag tror att det beror på att det tar tid att lära sig segla denna båt. Man når inte toppen i denna klass förren efter ett par års nötande och det gör att det blir en jämn och intressant klass för alla.

Köpet
Jag har växt upp i en S30 en skärgårdskryssare som tål en hel del och är riktigt trög i lätta vindar. När jag letade båt så ville jag ha något jag kände till och därför tittade jag på långsmala båtar med driv i. Alla de båtar jag nämt var intressanta men med smaragd tillkommer ju entypen och att förbundet på sm kan samla upp emot 30 båtar. Jag tog inte chansen att få med mig någon från förbundet vid köpet men den möjligheten finns naturligtvis. Det kan vara bra att tidigt få den kontakten och det handlar inte om att ändra någon förutsatt prisbild utan att snarare få en tydligare bild av vad det är för båt man tittar på. Det finns mycket att säga om denna pärla.

Besiktning
I mina ögon är det relativt lätt att se om en smaragd har varigt med om en rejäl grund stöt. Bly Bulben är ju horisontellt limmad mot en ordentlig plast sula och har det varit en grund stöt så kan man se det i bakkant där blyt möter plasten. Skrapa med en kniv för att upptäcka sprickor i plasten. Plasten som går upp från bakkant köl är rejält tilltagen men har det visat sig på våran båt dåligt limad och porös, detta är numera åtgärdat. Naturligtvis tittar man i framkanten på bulben också.

Smaragden är genom den djupa vinglas formen otroligt kraftigt byggd. Konstruktionen är enligt vissa västkustseglare ”tråkigt överdimetionerad” och då saknar båten trots det bottenstockar dvs. tvärsgående skott i kölsvinet. En del båtar är förstärkta just med botten stockar och då passar det bra med tre stycken CC 600 mm detta är ett ganska omfattande arbete som vi har gjort på varv. Personligen tycker jag det bara känns tryggt att fördela den enorma kraft som bulben har på plast konsruktionen, det kan vara bra att ha någon gång. Detta gör även båten mer styv. Svaj köl är enkelt att prova, om man tror att båten har det, man tejpar fast en lampa i botten på kölsvinet och seglar ett par kraftiga kryssbogar så ser man om ljuskäglan i taket ändras. Man kan även hoppa jämfota på däck om båten är omastad, har man svaj köl känns det tydligt.

Botten stockarna får gärna som här möta den inplastade lådan för extra stadga.
Nästa detalj som man bör se över när man kollar kölsvinet är konditionen på brickor och muttrar som håller ihop bly och plast. Originalbrickorna är en tre mm tjock galvad bricka som i mina ögon ser rätt larvig ut. Gängstången är rostfritt, syrafast vilket resulterar i ett bra galvanisktelement när man får ned lite saltvatten. Jag bytte brickorna mot nya rostfria -så stora som möjligt. Dessa brickor kan man med fördel knäcka till u-profil för att dimensionen inte skall bli för stor. Lyftöglan bör man definitivt kolla innan man lyfter båten i den, våran hade konsistens liknande Digestive kex. Nya lyftöglor är gjorda i rostfritt. Det sliter nämligen hårt på båten att lyfta i sling. Detta blev vi varse om vid första lyftet det bildades nämligen en ganska kraftig spricka där blyet möter plasten. Främst handlade detta om våra rostiga brickor och aldrig efterdragna muttrar, men båten är lång och bly hårdare än plast. Om man lägger slinget med för mycket mellanrum så böjer sig båten och liknar en banan i luften blyet böjer sig inte och det bildas en spricka mellan plast och bly. Av denna anledning passar det sig bättre att lyfta i befintlig kontrollerad ögla. Pga sprickorna och svaj kölen så hade vi våran båt på varv under 2007. Limningen gjordes om, nya bottenstockar samt att bulben balanserades. Vi har alltid haft en bättre bog på kryssen och felet låg i att det på ena sidan bulben var uppspacklat 2cm.

Kölen är avtagen och förbättrad plastning i bakkant gjord. Arbetet med invägning har påbörjats.
En nackdel som båten har är taket. Vid ett köp av en smaragd bör man ha klart för sig att alla genomföringar i däck är potentiella arbetesprojekt. Ofta är dessa genomföringar tätade med sika för inte allt för lång tid sedan men det finns undantag. Materialet som ligger mellan inner och ytter tak är ballsaträ som suger vatten på ett fantastiskt sätt vilket gör att utvecklingen på sådana här problem går relativt snabbt. Renoveringar utförs helst inne ifrån för att inte sabba däcket. Vi använde inte plast vid detta arbete utan Epiglas som är lättare att arbeta med när man jobbar uppåt. Epiglas kan man också blanda med mickroballonger vilket underlättar arbetet eftersom det inte blir lika kladigt.

Jag tycker att det är värt att planera sina arbeten så gott man kan innan och vara beredd på projekten tar mer tid än man tror från början. Man köper en smaragd för att segla inte för att ligga under en press halva vintern.
Andra vettiga saker att kolla vid ett köp är om båten är epoxy behandlad, genomföringar undervatten linje, om kölen är optimerad, segel garderob, sittbrunns utförande.

Segling
Köper man en smaragd så gör man det för att få känna känslan av att segla en R-båt med potential i kryssen. Smaragden konstruerades med 5,5 som förebild och känslan av kraft finns där, speciellt med en balanserad båt och en riktigt bra genua. Jag har aldrig provat att segla en RM6 men jag kommer att ta chansen i sommar. Balansen i smaragden kan vara svår att finna Shirly är extremt lovgirig och det första man kan titta på i det fallet är om botten är optimerad. Smaragd flottan byggdes med en form till bulben som göts liggande. Detta har resulterat i att många kölar inte har rätt form. Tar man inte höjd i kryssen är det ett kännetäcken. Detta blir mitt vinterprojekt till sommaren 2009. Det finns mallar i förbundet och arbetet går ut på att slipa ner kölen där det behövs och bygga på där det behövs. En annan anledning till utebliven balans är för rakt sående mast. Sparka fram mastfoten in i förpiken som Emil sa på en väldigt bra smaragd genomgång i samband med höstrasta 2003 som förbundet anordnade. Eftersom smaragden har ett mast lut som man inte ändrar på undersegling så finns ett optimalt tillstånd eller vad man skall kalla det. Valet man har är att man tappar på länsen om man lutar masten, men det är ju en kryss båt så frågan är vart man tappar mest. Man kan luta tills det ser väldikt konstigt ut och sedan lite till. Begränsningen ligger i konstruktionen. Ett knep är att skaffa toggels och en rejäl vant skruv till förstaget så att man lätt kan ändra längden på detta inför seglingar. Förstags måtten man utgår från är 10,95 m. Resten av ballansen sitter tyvärr i nyare segel med rätt buk. Med fräscha segel kan man ändra tryckpunkten i seglet lättare och därmed ballansen i båten. Farten uppnås lättast med en botten optimering läs om detta på våran fina hemsida.
Skall man kappsegla på en lagom och trevlig nivå så är smaragdklassen den enda rätta. Vi har många kunniga inom klassen och nya seglare tas emot med intresse och glädje. Klassen är absolut inte lika tuff som till exempel Express eller Carrera förbundet. Att få hjälp och råd ses inom vårat förbund ses som en självklarhet, eftersom det är roligare med fler båtar på startlinjen. Man kan vara med och bara lära sig segla smaragd på ett hyfsat sätt och det är jätte trevligt att lära känna sin båt och andra smaragd seglare.

Johan Bursell
SWE 50

 

En resa i Hansans kölvatten

För två år sedan gjorde Tobisseglarna en spännande resa till Tyska kusten, Rügen, Greifswald och västerut. Nu skulle vi befara kusten österut med början i Swinoujscie (Swinemünde) med avslutning i Gdansk (Danzig). Denna kuststräcka har alltsedan andra världskrigets slut varit polsk men var innan tysk. Stora förändringar har naturligtvis inträffat och det var med stor spänning vi anträdde vår färd.

Continue reading »