Currently viewing the category: "Få fart på Smaragden"

Båten är i sjön och säsongen börjar. Då dyker det upp 2 frågor. När ska vi segla och hur får jag med alla i besättningen?

På väst och ostkusten finns det några tävlingar där resultaten läggs ihop i en cup och bäste båt får ett pris till hösten. Mitt förslag är att segla med då. Träffa andra smaragdseglare och tävla lite. Man kan alltid lära varandra att bli bättre. Dessutom har vi träningarna som är jättebra om man vill prova att segla Smaragd eller få båten intrimmad. Kolla i kalendern till höger.

När det gäller hur alla kan vara med så har jag en lösning för de mindre som funkat bra för oss, se bild.
Barnstolen skänker jag gärna bort för minstingen är nu för stor. Den sätts direkt i nedgångsluckan.

Markus ordf.

 

 

Noteringar från föredrag på Albatross segelmakeri 9 Dec 2014.
Föredragande Bengt Falkenberg, Alabatross.

Riggtrim

Bengt Falkenberg (Foto: Lars W Gustavsson)

Bengt Falkenberg (Foto: Lars W Gustavsson)

Masten skall vara rak i sidled vid segling. Om den inte är det kan spridarlängd och spridarplacering behöva justeras. Spridarnockarna skall sitta fast på vajern och dela vinkeln mellan spridaren och toppvantets vajer i två lika delar. För att kunna kontrollera mittendelen av masten i långskeppsled skall masten klossas i däck och undervanten skall vara spända. Måttlig böj på masten räcker för att justera storens bukdjup och hjälper till att hålla förstaget sträckt.
Handbyggda båtar är ofta osymetriska och kölen kan sitta snett under båten. Bengt prioriterar att få masten symetriskt över skotpunkterna för focken. Mät med fockfallet lika avstånd till skenan på SB och BB sida. Andra prioriterar att få masten rakt upp på båten när båten ligger i vattnet och lodar från masttopp till bom och likränna i masten.
Vanten sätts an 20-25% av brottlasten. Med det töj som en 19 trådig vajer har, motsvarar det en töjning på 3-5 mm för en 2m lång tumstock. Masten ställs och toppvanten dras för hand. Tumstocken tejpas fast i överändan, med stöd mot ändstycket längst ner. Måttet tas mellan ändstycke och tumstockens ände. Lägsta nivån för ansättning vant säkerställer att riggen inte utmattas (av ryck) och övre nivå för att skona båten som ger efter vid för hög ansättning. Om båten kan avlastas efter hårdvinssegling skonas skrovet.

Segeltrim
Vid problem med fart skall fockskotet släppas lite (några få cm) alternativt får skotpunkten åka ut lite. Vid problem med höjd skall storen in mer mot mitten (inte längre än att topplattan är parallell med bommen. Smaragden tål att tråden vid översta lattan backar ibland.
Vid hårdvind kan fock och stor ha inslag. Om bara storen har inslag skall focken ut lite. Krängningen begränsas genom att släppa ut övre delen av av seglen. Fladdrande storsegel ger både fart och höjdförlust.
Samverkan mellan storsegel och fock och spalteffekten gör att det är viktigt att bakkant fock harmonierar med storseglet innanför. I den nedre delen skall fockens bakkant vara parallell med bakkant stor. Övre del av fock skall vara parallell med den del av storseglet som är längre fram. Bengt sätter trådarna en bit in i förseglet (50cm) för att få dem stabilare och för att få lungare roderrörelser. Trådarna sätts 180 cm upp, vid översta lattan och mittimellan. På storen sätts trådarna i bakkant av de två översta lattorna.
Bengt eftersträvar enkelt trim genom justering av fallspänning efter vindstyrka och anpassning av skotpunkter. Cunningham och uthal sätts efter vindstyrka. Ändring av skotpunkt av den självskotande focken kan ske under segling genom att hissa focken högre/ lägre (halshorn flytande och cunningham som fixering nedåt). Normalt görs detta genom att byta hål i skotplattan innan segling.
Enkelt trim som testats ut tidigare ger möjlighet att hålla fokus på vind och vägval som ofta är avgörande vid kappsegling.
Seglen påverkar vinden runt båten åt alla håll. Akterrunda separerar vinden och skapar ett undertryck bakom seglet om det finns en akterrunda (fock) som gör focken till ett effektivare segel per ytenhet än genuan eller rullstoren som oftast har en urskuren akterrunda.

Segeldesign
   Fockens framkant kan vara djup eller spetsig. Med mer djup fås ett förlåtande segel som är lättare att trimma/ styra på och draget i förstaget blir mer åt lä än bakåt vilket gör att fockens form lättare bibehålls.
Strömningen av luftflödet över storen störs av masten och segelprofilen har därför ett största bukdjup längre bak i seglet än den teoretiskt bästa vingprofilen (Storen har 12-14% djup 47% från framkant).
Bakade segel är bättre än panelsegel i den vindstyrka som de är gjorda för, men om seglet skall användas i ett större vindregister är panelseglen bättre eftersom de kan anpassas till varierande förhållanden. Entypsfocken som skall användas i alla vindstyrkor görs därför föredrädesvis som ett panelsegel anser Bengt.
Segeldukar lamineras runt trådar. Vidhäftning av filmen mot tråden, tjockleken på filmen och tålighet mot UV ljus är parametrar som påverkar seglens egenskaper som töj och livslängd. Benämningen av tråden och duken görs ofta efter det mest exklusiva materialet, även om andelen av det materialet är liten. Skillnaden i kostnader mellan dacronduk och laminerade dukar har minskat i takt med att allt fler segel sys i de nya dukmaterialen. För ett Smaragdsegel innebär det en prisskillnad på i storleksordningen ca 4000kr enligt Bengt.
Med beslutet att tillåta nya material i focken skulle det vara logiskt att göra samma sak även för storseglet för att få segel som bättre harmonierar och för att anpassa entypsregeln efter SRS regelverket som tillåter de nya dukarna även i storseglet utan extra straff.

Mvh Stephan Wilck
SWE – 151
A R I E L

 
Trimkväll på Gransegel 2014De två mycket engagerande segelmakarna Mats & Joel höll (växel)låda för smaragdseglarna den 25/3 på Gransegels loft i Finntorp, Nacka.
Vi kan konstatera att många spakar är det och att man kan segla väldigt olika och nå samma mål. Men hur gör vi då? I grova drag sammanfattar jag grundläggande trim som vi gick igenom i olika förhållanden.
Superlätt:
Mycket buk och twist, lösa skotvinklar.
Lätt och skvalpigt:
Telltails synliga
löst skotat
ansatt backstag.
Bukigt; hög satt fock, löst uthal.
Lätt och Platt:
Telltails synliga 50/50
backstag ansatt
spetsa till seglen något
Balanserat roder.
Hårt och Platt 7-10 m/s:
Styr på balans/styr snålt
Öka spalten mellan fock och stor
Släpp något på fockskotet.
Superhårt:
Behåll lattraden stående i storen.
Släpp ut lite på fockskotet.
Släpp ut lite på storen för att få vingelmån.Vi konstaterar även att backstagen är smaragdens finaste växel som när vi sträcker dem minskar förstagssagget som minskar fockens anfallsvinkel och bukdjup det påverkar även storen genom att det krummar masten något vilket planar ut storen.
 

Johan Davidsson (foto: Håkan Andersson)

Intresserade åhörare (foto: Håkan Andersson)

I torsdags (23/1) var det ett 25-tal smaragdseglare som slöt upp för att lyssna på hur Johan Davidsson seglar sin båt, SWE 11 “Älvan”. Johan som är sjufaldig svensk mästare i Smaragdklassen och som vunnit SM de tre senaste åren höll “föredrag” på Magnus Ehnbloms jobb i Hjorthagen, Stockholm.
Johan pratade om vikten av strategi, taktik, kommunikation och trim. Han betonade:
– vikten av att hålla sig till “planen”, d.v.s. att genomföra seglingen som man tänkt sig.
– att kompassen och kompasskursen är extremt viktig.
– att kommunikation ombord är A & O.

(foto: Håkan Andersson)

– att fockens infallsvinkel och twist är det första man trimmar.
Många var vi som lyssnade andäktigt.
Tack Johan

/Webbansvarig

 

 

Nu har Johan Davidsson återigen förmedlat alla(?) sina kunskaper om hur man seglar Smaragd, både på Ostkusten och Västkusten.
Tacksamt har vi också emottagit hans uppdaterade föredrag i en .pdf fil. Den hittar du under menyn Smaragden/Mek & Trim, eller så kan du klicka här.

/Webbansvarig

 

Västkustdistriktet arrangerade sin andra vårträff den 30 maj. Huvudnumret var ett föredrag av vår regerande Svenske Mästare, Johan Davidsson. På ett pedagogiskt sätt och med många belysande bilder tog han med oss i sitt upplägg av strategi, taktik och trim. Under och efter presentationen fick vi tillfälle att ställa frågor och det blev en bra och givande diskussion.

Åtta spikar och en andraplats (som fick räknas bort)

Att vinna SM med vinst i alla delseglingarna förutom en, är imponerande och meriterande. Dessutom är det få förunnat att kunna räkna bort en andraplats. Vi tio andra Smaragdseglare som hade samlats i Hinsholmens klubbstuga satt andäktigt lyssnande till Johans visdomsord. Många noterade flitigt och ibland fick vi fråga om, när det blev ”överkurs”. Som vanligt i Smaragdkretsar var tonläget vänligt, stämningen trevlig och gemenskapen konkurrenter emellan påtaglig.

Axplock ur visdomsorden

Strategi: Besluten ombord skall baseras på strategi – oberoende av andra båtars agerande.

Endast timingen av en åtgärd beror på andra.

Prioritera strategi före taktik.

 

Taktik: Segla seriöst före start – för att förstå vindens dynamik

Kompasskursen är extremt viktig att bevaka.

Notera vindändringar under länsen, för val av väg på kryssen

 

Kommunikation:

Prata med varandra, säkerställ att all information går fram till alla.

Alla ändringar kommuniceras före utförandet.

 

Arbetsfördelning under kappsegling:

Dela upp alla moment och fördela ansvaret.

Upprätta ansvarslistor.

Gör en lista för varje huvudmoment.

 

– och kanske viktigast:

Tänk framåt – Segla i nuet – Analysera efter seglingen

 

Trim – När och Hur?

Trimma endast om vägvalet är klart

Om farten felar – öka först koncentrationen

 

Grundtrim som inte justeras:

Förstagslängd, Mastlut, Mastkrökning, J-mått, Bomuthal, Storskotpunkt.

 

Farttrim som justeras ofta:

Backstag, Fockskot, Vagnens läge, Fockens höjd längs förstaget, Fockens förlikspänning, Storskot, Häckstaget.

 

När sker trimmet:

I och efter byar, Efter stagvändning, Vid kursändring – och om vi går långsammare än närmaste konkurrent.

 

– vinnarslutsats:

Driv ger fart – Fart ger bra kölverkan – Kölverkan ger höjd

 

 

Eftersnacket

Vi diskuterade allt från dimensioner på linor till SRS-tal och Per Wretlind tog upp frågan om hur många som tänker ställa upp på de närmast kommande seglingarna? Kanske går det också att få till några rena träningsseglingar där vi kan praktisera trimtipsen i direkt jämförelse mot annan båt?

 

Stort tack till Johan Davidsson för ett mycket intressant program. Stort tack också för kallelse, arrangemang och fika till vår Johanna Lyrstrand, vice ordförande i förbundet och den som numera håller i ”västkustrodret”.

 

En sammanfattning av Älvans taktik kan även beskådas här.

Lars W Gustavsson

SWE 199  Tilda

 

1. Mastlut, rätt balans i båten är ca 7 graders lutning på masten i förhållande till vattenlinjen. Jag kör med samma förstags längd. Ett bra sätt att mät mastlutet är att hänga en dragg i storfallet som ett lod och mäta hur långt bakom mast som draggen hänger. Lodet bör hänga någon stanns mellan 150-165 cm bakom mastens akterkant. För att göra öka mastlutet trycker du fram mansten i mastfoten och länger förstaget. Ett enkelt och billigt sätt att länga förstaget är att använda en rostfri kätting.

2. Trimm skalor

3. Syftlinjer, skärningsvinklar

4. Funktionella trimm, exempel spinnfall utdraget högt uppe på masten och kan sättas fast i råtta.

5. Påse på bommen för spinnakerbomen.

6. Siktfönster på storseglet, samt att det sitter i rätt läge när båten lutar.

7. Fotstöd för rorsman.

8. Gör i ordning botten, köl och roder. Framför allt se till att båten har en slät botten, den viktigaste delen av skrov, köl och roder är där båten expanderar. Välj en hård bottenfärg som är slipbar. Det finns många rön om vilken korntjocklek på slip pappret som är tillräckligt fint 400 papper sägs vara tillräckligt själv putsar jag till botten efter målning med 1000 papper. Se till att det inte finns någon beväxning på botten, har man det seglar man inte på samma vilkor. Tänk på att båten mer eller mindre alltid axelererar och att det botten utgör det störsa motståndet för båtens framfart.

9. Kollar upp vikten på sin båt. Vad kan man lätta ur vid kapsegling. Tänk på var i båten du eventellt har vikt, samla eventuell lös vikt i båten runt dess centrum och se till att de har en placering med låg tyngdpunt. Att ha vikt i för och akterskepp hejdar båtens rörelseförmåga runt båtens centrum punkt.

10. Lär sig de grundlägande reglerna.

11. Taktik och strategi. Jag kan rekomender boken ”North performance racing seminars.”

12. Försök att segla med samma bemanning på båten så att ni blir samspelta och att rollerna är tydliga, vem gör vad och när.

13. Trim ta heldre bort trim som man inte kan använda än att ha dem ivägen som ett störande moment, lär er ett trim i taget. Se till att trim och block fungerar smidigt och enkelt. Gör det enkelt för gastarna att hantera båten.

14. Båten är ett redskap som besättningen ska hantera på bästa sätt under en kappsegling så att båten är i gott skick för kappseling är en del av förberedelsenra. Besättningen ska jobba i hop på ett bra sätt så att bygga upp en fungerand grupp är en viktig del i kappseglingen. Kappselging innebär att att man måste följa kappsegling regler så att ha bra koll på reglerna är en del av förberedelsner och erfarenhet. Kappseglings banan består inte enbart av de märkan som ska runda utan också till väldigt stor del av vindar som virder, ökar och avtar i styrka vatten som strömmar, land som läar och olika typer av hinder. Väl på kappseglings banan är taktiken viktig dvs att kunna använda sig av kunskaperna inom dessa områden för att placera sig fördelaktigt på banan i förhållande till de andra kappseglande båtarna.

Hälsningar

Johan Carstam och Lasse Norbacke

 

Många medlemmar möttes dök upp på North Sails loft på Lidingö. Patrik Erlandsson och Henrik Ottosson höll i mötet. Själv tycker jag att mötet blev väldigt lyckat trots att jag glömde köpa smör till fikat.

De har varit konkurrenter sedan början på 90-talet och nu jobbar de ihop sedan något år tillbaka. Henrik själv har vunnit Smaragd-SM ett antal gånger och är hovleverantör åt Johan D. Patrik gastade på Oriole i somras när de kom 2:a på SM. Så båda har stor erfarenhet av hur Smaragden är som båt.

Henrik har tidigare haft loftet Ottossons segel som har varit framgångsrikt på kappseglingsbanorna i Sverige. Senare blev det ett Quantum loft.
Patrik är spinnakerexpert och utvecklat segel både till VO70 och AC-båtar och andra storbåtsprojekt . Samtidigt har han jobbat mot entypsklasser som t.ex. Smaragden.

Till huvudämnet Smaragdtrim, och North Sails syn på det hela.

Continue reading »

 

Ett par betraktelser om botten på en Smaragd

Betraktelse 1

I år var första gången som vi på SWE6 inte var med i egen båt på SM men jag hade förmånen att ändå få vara med på SM men då tillsammans med Johan från SWE87 och min sambo Kattis att segla på SWE14 vars ägare Isaac var med på sitt första SM.

Väl framme i Gottskär träffade vi Isaac som visade båten som är en mycket fin Smaragd, ett fantastiskt träarbete runt sittbrunnen och framför ruffluckan drog till sig mångas blickar och att båten sedan är lackad svart gör att det är en mycket vacker båt. Isaac hade dessutom investerat i nya segel till denna säsong så vi hade vissa förhoppningar om att kunna göra hyfsat ifrån oss även om vi bara var två ombord som hade kappseglat tidigare.

Vi började med att tömma båten, ett tungt jobb då hela semesterpackningen var ombord. Efter det var det dags att lyfta båten för att se över botten, vi hade känt lite i vattenlinjen och konstaterat att det var ganska grovt målad bottenfärg. När hon väl var uppe kunde vi konstatera att det var väldigt grov yta plus att det var flera skador på kölen, vissa kraftiga så vi satte igång, först slipade vi med 80 papper, gick över på 120 och avslutade med 180-papper. Efter detta raspade vi till skadorna och lagade i omgångar med Plastic Padding, slutligen slipade vi plasten men hann bara med 80-papper.

Uppe på båten fixade vi sedan så att vi fick en cunningham till focken, suggor och bytte lite tampar som inte var i bästa kondition. Nu hade vi en båt som kändes som att den var ok att ställa upp i SM med, långt ifrån perfekt, ex spinn- och fockfall gick väldigt trögt och spinnfallet sköttes från sittbrunn så det finns mycket kvar att göra inför kommande SM.

Resultatmässigt kom vi 8:a av 20 båtar, ett resultat vi var mycket nöjda med men när vi satte oss och analyserade seglingarna efteråt så kunde vi konstatera att vi i de flesta seglingarna varit uppe bland toppbåtarna efter första kryssen, flera gånger rundade vi som 2:a eller 3:e båt men sedan tappade vi på länsarna, detta i första hand beroende på att vi hade en spinnaker som fick massor med stryk på Lidingö Runt. Kryssfarten var lika bra som toppbåtarna och detta tyckte vi var mycket intressant att se, som ni redan läst var ju botten ok men långt ifrån perfekt. På bla Skota.se var det en bild där det stod att vi slipade med 1000-papper, vilket många gör, men vi kom alltså bara upp i 180-papper och skadorna på kölen var ju bara hjälpligt lagade.

Jag har läst att man har kunnat mäta att upp till 400-papper kan man se en fartförbättring men inte med finare papper än så och detta stämmer säkert. Vi var ju långt ifrån 400-papper på SWE14 och på vår egen båt, SWE6, har vi i år kommit upp i 280-papper och även där känner vi att farten absolut inte är sämre än någon annan båt så jag tror att det viktiga är att man efter målningen på våren slipar över ytan så att den blir jämn, använder man tunnfilmsfärg, typ VC17, vilket jag gissar att de flesta gör kan man direkt gå över med 280 papper om man gjort grundjobbet innan. När vi slipar så gör vi det alltid i båtens längdriktning, jag vet dock inte om detta har någon betydelse men jag tror det.

Betraktelse 2

Nu i helgen tog vi in vår båt till Rasta, det var dags för avlutningen på säsongen, dessvärre. Vi visste att det fanns möjlighet att lyfta båten inne på Rasta men tiden innan räckte inte till utan vi hoppades att påväxten som fanns på botten inte skulle bromsa så mycket.

Första racet kom vi iväg bra i starten och valde rätt sida så vi rundade som 4:a av 9 båtar men vi kände att ”ruset” i båten saknades. Första länsen var det mest att guppa runt då det inte var ngn vind men vi ramlade bara längre och längre bak i fältet och i mål var vi ohjälpligt sist. Vi provade även att starta race 2 och återigen kom vi iväg bra i starten men blev omgående totalt överkörda av övriga båtar, det var bara att konstatera att vi måste in i hamn och försöka göra ren botten så vi bröt och tog oss in, vi hade en förhoppning om att kunna lyfta och hinna ut till dagens tredje race men det visade sig att han som skötte kranen satt ute på startfartyget så det blev en bärs i solen istället.

På morgonen dag 2 fick vi i varje fall vårt lyft och kunde konstatera att vi hade brunt slem över hela botten och även viss beväxning dock ytterst lite havstulpaner vilket bl.a. Johan C hade gott om på sin båt (dessa tog han dock bort på fredagen). Fram med borstarna och 10 minuter senare hade vi fått bort skiten och hade även lyckats raspa till en skada vi lyckats få vid ett ”brak”. När vi lade i båten igen sade krankillen att vår båt vägde nästan 3800 kg och vi hoppas verkligen att det var fel på den vågen… Vi kände redan när vi seglade ut att det var en helt annan båt och nu lyckades vi ta två 2:a platser efter Philip & co i SWE187.

Normalt så brukar vi ju ha med vår båt på SM och då gör vi ett lyft precis innan och gör rent och slipar av botten med fint papper så tidigare år har vi inte haft problemet med påväxt som vi hade i år, dessutom hade båten legat stilla i nästan 2 månader och det hade ju naturligtvis gjort sitt det också.

Summering

En bra botten är viktigt för att ha fart på sin Smaragd men man behöver inte gå till överdrift i slipande och spacklande så till er som har en botten som behöver göras i ordning men tycker att det är ett för stort jobb kan jag bara säga att vi fixade till Isaacs botten på c:a 4-5 timmar. Nu har han en botten som är helt ok (även om jag hade lagt ner ytterligare några timmar) så till nästa år är det väldigt lite som behöver göras, grundjobbet är gjort. Dock finns det en sak som var gjort på Isaacs båt även om det var länge sedan och det är att kölen tidigare spacklats upp så att den är symmetrisk, de flesta kölar är ju lite ”sneda” från gjutningen och bör fixas till om det ej är gjort, kölmallar finnas att låna, hör av er till ngn i styrelsen om ni vill kolla era kölar.

Dagens bottenfärger är inte så värst effektiva vilket gör att rengöring under säsongen normalt behövs, ibland flera gånger, särskilt för båtar som ligger still mycket. Vi har tom börjat fundera på att strunta i bottenfärg och istället ta upp och göra rent några gånger istället, det är ju framför allt i augusti som påväxten kommer så då är det viktigast.

/ Johan Fellbom

 

Det här är en artikel som handlar om hur man med relativt enkelt kan få sin Smaragd på en jämbördig nivå och hävda sig på kappseglingsbanan. Den vänder sig inte så mycket till dom som redan placerar sig bra på kappseglingarna, utan snarare till dom som placerar sig på den undra halvan, eller inte har kappseglat alls.
Värt att tillägga är också, att det finns ungefär lika många teorier på hur man trimmar en Smaragd, som det finns seglare. Så den här guiden grundar jag helt på vad jag själv har lärt mig sedan jag köpte 187:an för ett par år sedan, och är endast min personliga uppfattning.

Bottenfinish

Foto: Håkan Häggström

Jag kan inte nog understryka, hur viktigt det är med en slät och fin botten. När jag köpte Rödnäbba hösten 2005, så var den målad med en självpolerande färg och botten såg ut som ett månlandskap när man tittade nära på den. Eller som Emil Sandberg uttryckte sig när han kände på botten – “den känns som en julgran ungefär”. Så förra våren tillbringade jag till stor del bakom mask och skyddsglasögon, när jag först slipade ner hela botten och sedan epoxi-behandlade och avslutningsvis målade med VC-17. Anledningen till att jag epoxi-behandlade, var att VC-17 måste målas på en hård 2-komponentsfärg, vilket självpolerande färger förstås inte är. Det var ett digert arbete att slipa bort all gammal färg, men när det väl är gjort så behöver man ju inte göra det på många år.

Och vilken skillnad det blev. Från att ha varit en trög bromskloss, så kändes hon plötsligt lätt och snabb. Det är svårt att förklara, men det kändes som om inget fäste på henne riktigt. Som en klick smör i en teflonpanna ungefär. Och det spelar ingen roll att jag samma vinter kastade ur inombordaren och lättade båten med säkert 150 kg, jag är ändå helt övertygad om att det var botten som gjorde den största skillnaden. Framför allt för accelerationen. När man väl fått upp farten, så tror jag inte skillnaden är lika väsentlig.

Ett tips är, att lysa med en stark lampa över botten. På så sätt ser du lättare ojämnheter, som du sedan kan spackla igen. Och det är viktigt att du, efter att du har grundmålat, får till en perfekt yta innan du börjar måla med den slutliga bottenfärgen. VC-17 t ex, bildar ju ett extremt tunnt lager, och lämnar inget utrymme för att slipas med något grövre papper efteråt, utan “poleras” snarare efteråt med 1000-papper och uppåt. Detta gör du bäst med vattenslipbara papper. Du ska i princip kunna spegla dig i färgen när du är klar. Björn Österberg skriver i sin bok “Fartträning för stagade båtar” att man bör slipa med en 1 m lång planka. Det ligger nånting i det, men det är ingenting jag har provat själv.

Samma vinter passade jag på att byta min trasiga logg, och valde en logg-givare som är nedsänkt i skrovet. Även övriga “tentakler” skruvades bort eller minimerades, t ex filtret till saltvattnet. Nu tror jag inte att man måste gå så här långt, men det kändes bra rent psykologiskt att göra det.


Foto: Lars G Karlsson

Det sägs också att förskeppet är viktigare att få en bra finish på än akterskeppet, där vattenflödet blir mer turbulent. Och eftersom dom flesta har ett ganska kraftigt lutning på masten, så ligger man ju faktiskt och bromsar med rodret i några graders lutning. Rodret är därför extra viktigt att få en slät yta på. Så finns det ju dom som har slipat ner och optimerat kölen också, men det sparar vi till ett annat kapitel…

/ Philip Karlberg, SWE187