Currently viewing the category: "Artiklar"

– ett referat från Allan

TJSS höll ett jättebra arrangemang och det är fina vatten att segla på i Skärhamn. SM blev precis så jämnt som man kan önska och det skilde inte många poäng i toppskiktet.

Vinnare SM 2017Johan Davidsson vann med ensiffriga poäng trots att han inte hade plockat ut motorn i år vilket visar att det även går bra med vispen i vattnet. Jonas Granhed seglade stabilt in som 2:a och Per Wretling 3:a.

Jag fick nöjet att segla med Anders Bergman på hans fina Emerald, SWE 22. Rollfördelningen var; Anders rorsman, Johan trimmer, jag fördeckare och Zakarias som extra hand för att trimma backstag, kolla kompass eller fixa iordning tamptrasslet. SWE 22 i täten

 

Torsdag

På torsdagsmorgonen avseglade vi från Saltholmen och kom fram till Skärhamn på eftermiddagen. Väl där blev det lite vila och registrering för att på kvällen köra tune-up inne i fjorden. Tune-upen kördes två varv. Alla båtar och besättningar var ännu inte på plats och Per Wretling ägnade tiden åt att laga sin skädda som hade spruckit.

 

Fredag

På fredagen blev det sovmorgon för oss som redan var inregistrerade. Först vid 12-tiden gav vi oss ut på Hjärteröfjorden och det kördes två race. Att hantera spinnbom i sjö var nytt för mig. Utanför Skärhamn är kusten öppen och västan ger lång, grov sjö.

Det blev två långa race med mycket sjö och för mig var varje lyckad manöver en vinst. Vi hittade inte trimmet först men vid andra racet hade vi trimmat om focken och då gick det bättre. Vi låg fyra vid första rundningen och det var en märklig känsla att ha se spinnakern med SWE 64, Emils båt, bakom oss där jag satt på storbommen. Vi lyckades inte att hålla Emil bakom oss men vi var nöjda med en 6:e plats.

 

Lördag

Tre race skulle seglas och av någon anledning blev racen väldigt korta, 3 varv på 30 minuter vilket gjorde att segelhantering och vägval var utslagsgivande. Det var tajt racing vilket visade sig på resultatlistan. Vi körde säkert med focken uppe och plockade oftast ner spinnakern i lä. Halvvägs in i andra racet började det regna och det slutade inte förrän vi seglat klart och var i hamn.

På kvällen var det regattamiddag. Det blev en trevlig tillställning där Emil Sandberg blev firad en dag före sin 75-årsdag. Emils sambo berättade att Emil kommer att sluta segla Smaragd – åldern tar ut sitt. 

 

Söndag och två race kvar

Vaknade av ett hällregn kvart i sju, lagom när man ska upp vid sju, men när man tittade ut så sken solen. Vinden hade vridit till NW så det hade tjutit bra i riggen hela natten. Banläggaren måste ha tagit till sig av kritiken om för korta banor, de var nu dubbelt så långa mot lördagen.  Grov sjö och en hel del vind gjorde spinnakergången intressant. Anders är en bra rorsman och Johan hittade det rätta trimmet som innebar spinnbommen 30–45 grader uppåt.

Vi hade känsla av att det skulle vara jämt men först när jag kikade på resultatlistan senare förstod jag hur jämt det hade varit. Vi slutade som 9:a på samma poäng som 8:an och från placering 7 till 10 skilde det 4 poäng. Vi seglade för att ha kul och är nöjda med seglingarna även om vi direkt efteråt var lite missnöjda med 9:e placeringen.

Sammanfattningsvis var det ett mycket trevligt och lyckat SM som vi kommer att minnas lång tid framöver! 

Allan W

Alla båtar samlade på bryggan

 

Patrik Erlandsson och Björn Österberg tog emot oss på segelmakeriet på Lidingö. Föredraget var uppdelat i tre delar:

Björn Österberg och Patrik Erlandsson

Björn Österberg och Patrik Erlandsson

  • segeldukens utveckling fram till idag
  • lite segelteori som Patrik höll
  • hur man seglar bättre som Björn höll

Intressant var att efter linne- och ullsegel som kom på mitten av 1800-talet det nya hitech-materialet bomullsduk. Hundra år senare gjorde polyestern entré. Sedan 1970 började man expirementera med rymdmaterial så som kevlar och mylar men det var först på 80-talet man lyckades få det att fungera. På 90-talet började man med kolfibern, några tappra försök på 80-talet också men fibern vaar spröd och bröts lätt av. På 90-talet började Norths Sails med sina “bakade” 3DL-segel som har slagit igenom stort idag för större båtar där man gjuter in seglens form. Det är dessa segel som med den ändrade klassregel (2014) nu är tillåtna i Smaragdens fockar. I mitten av 00-talet introducerade man 3Di-seglen som en skräddarsydd variant av 3DL där man jobbar mycket med hur krafterna ska tas upp.
på polyesterduksidan kommer nu en ny duk Radian som är korsvävd så att duken vid drag blir lika lång i x- och y-riktningen. Patrik pratade där en hel del vävningsteknik. Med vanlig vävteknik blir kommer duken att töja sig mer på tvären än på längden men genom “vågig” tråd så ska töjningen hos Radian-duken bli i princip samma i x- och y-led. Denna duk passar utmärkt till våra Smaragder.

Patrik avslutade med hur krafterna på segel skapar fart:

  • Seglens profil skapar undertryck och skapar en kraftkomposant frammåt samtidigt som en kraftkomposant tvärs båten kränger båten.
  • Dessa längs- och tvärs-komposanter beror på vindens vinkel in mot seglet. Segelmakarens uppgift är att skapa ett segel med brett register som i sin tur beror på seglets förmåga att ändra anfallsvinkel.
  • Anfallsvinkeln ändrar man genom att ändra på bukplacering och bukdjup. Vass anfallsvinkel ( 10 grader?) ger ett snabbt segel med lite kraft medans normal anfallsvinkel ( 20 grader ?) ger mer kraft och lite lägre fart.
  • IACC-båtarna med 5% bukdjup och 10% anfallsvikeln på storen är bland de mest extrema, storen är mest för att balandera båten och se till att luftflödet förbi segelplanet förblir optimalt.

Björn pratade om vad som skapar en framgångsrik besättning:

  • Båthantering
    D.V.S att kunna hantera båten i manövrar, såsom rundningar, sättningar och nedtagningar. Detta är det lättaste eftersom det går att träna på ett enkelt sätt.
  • Båtfart
    Rätt segeltrim och höjd ger maximal båtfart. Segeltrimmet kan variera, om man är plattvattenseglare eller vågseglare. Extremerna är danskar och italienarna, men det finns inget rätt eller fel så länge man kan sin växellåda och kan hantera sin båt. Italiernana med mycket vågor är duktiga på att trimma från kraft till fart och danskarna är duktiga på att känna när det är risk för att seglen ska stalla.
  • Strategi/Taktik
    Det är ingen större idé att diskutera taktik om man inte har bra båtfart och kan hantera sin båt i manövrarna.

I  korta drag ur minnet
/Allan